cirkeln är sluten

Att ikväll få göra sig iordning och lägga sig i min egna säng under mitt älsklingstäcke var ljuvligt. Man borde kanske åka då och då och sova i ett kalt rum med endast lakan och en sjukhusfilt för att förstå hur bra man har det! Någon som inte har det lika bra är Hugo, han vänder och vrider på sig och har svårt med andningen... Jag blir inte ofta nojjig och orolig men nu måste jag erkänna att det inte känns bra. Det rosslar och piper och det låter verkligen som att han får kämpa för att få in ny luft. Sen har han sin hosta som nu låter nästintill som falsk krupp. Usch känner på mig att även om han sover inatt så har han en mamma som kommer ha svårt att göra desamma. Imorgon går barnen sin sista dag innan ledighet och loke ska iväg på typ påskteater och det såg han fram imot. Själv har jag mycket jag skulle vilja. Vila länge hemma, städa uteplatsen och åka iväg med allt till görla, gå på stan och köpa lite smått, handla till påskäggen, hälsa på farmor och farfar m.m ... Tror ni man kan hinna allt?! Svårt tror jag. På eftermiddagen är det min grupp och det känns tufft då jag missat ännu en gång och inte hunnit förbereda mig någonting... Hoppas jag är välkommen bara. Önskar Hugos andning kunde bli lättare för jag behöver verkligen min sömn till imorgon. Får läsa lite bloggar sålänge . Imorgon lovar jag att orka slå igång datorn så det iaf kan bli lite bilder i denna tråkiga blogg. Home is where the heart is. Så står det numer på vår ytterdörr, stämmer mer än bra. Godnatt alla!