cirkeln är sluten

Hugo vaknade till och hostade så nu sover han här mellan oss men självklart kan inte jag somna om när jag äntligen lyckats somna bra tid. Skrev inte jag för bara någon timme sen att jag skulle se förbi ångesten och nu ligger jag här med så mycket tankar i huvudet så det känns som det borde synas på utsidan hur det buktar utåt. Jag vet egentligen inte vad det är jag inte kan släppa eller vad som tynger mig. Press, stress, värk och för mycket att göra samtidigt som jag önskar jag hade mer. Ni ser , det går inte att förstå sig på så borde bara stänga av hjärnan och sova... Bara det att det är SÅ svårt!