cirkeln är sluten

Jag har sovit bort större delen av eftermiddagen och det gör mitt dåliga samvete än större mot familjen, om det nu kan bli det. Stackars barn, mamma ligger i sängen både när dom åker och när dom kommer hem.. Måtte det bli ett slut på det här inom kort annars klarar jag inte att hålla humöret uppe länge till. Jag är rädd för Eriks jobb, för pengar och har svårt att andas om nätterna. Det börjar bli för mycket allting. Jaja upp med mungiporna, maten står på spisen och jag tänkte tröstköpa något till mig själv när jag ändå är iväg!